future

Så var sista helgen på semestern snart över.. vilket betyder att imorgon börjar jobbet igen, som egentligen skulle varit skolan... eller egentligen är det väl inte men det har varit det i 12 år nu så det känns konstigt att det är över.. bara sådär. Jag trodde faktiskt att jag skulle pusta ut och tänka, äntligen! Äntligen kan jag börja jobba för det är ju det jag velat hela tiden, göra karriär och tjäna pengar.. men när det nu är augusti så känns det inte så längre, jag kommer inte gå tillbaka till min sjuka men ack så underbara klass den här hösten. Det är nu man börjar uppskatta att sitta i timmar och lyssna på föredrag och göra små uppgifter. För det är trots allt rätt skönt att varje dag träffa samma roliga människor och egentligen bara befinna sig i klassrummet. Lite läxor har aldrig känts så lätt som nu..

men imorgon så börjar jag istället det jobb som jag ska befinna mig på 40 timmar i veckan 167 timmar i månaden i minst 1 år.. ska jag skratta eller gråta? eller kanske bara vara nöjd att jag hittat ett sjukt roligt jobb att ägna mig åt..